HejHopp, I am still Alive. Trots att kropp och knopp strejkar om kvällarna. Just nu andas och lever jag VismaSpcs. Och de få timmar jag träffat barnen denna vecka försöker jag ta till vara på. Men när de har somnat sover nästan jag oxå. Är uppe men är nästan okontaktbar.
Igår va dagis stängt för studiedag, tack och lov för vid halv 12 på tandläkarens parkering innan besöket kräkte Ville ner sig själv och så var magsjukan tillbaka i vårt hus. Han är pigg som en lärka men kräks, igår 4 ggn och idag 2 ggn.
Min mage lever och rövare men än så länge mår jag bara lite tjyvis. Hoppas innerligt att jag klarar mig, om så bara över dagen imorgon iallafall för imon har vi bokföringsutbildningen som jag bara måste gå på känner jag. Panik, ångest och en massa andra känslor.
Samtalen har gått bra och det har varit roligt, men imorgon kommer jag troligen sitta själv utan mentor de två sista timmarna av dagen. Så jäkla läskigt att jag åter igen skjuter tankarna åt sidan!
Tjingeling.
Och imorgon är det fredag, aldrig någonsin har jag varit i större behov av helg! :-)