söndag 18 oktober 2015

Ingenstans att vara, ändå fullt upp!

Vi gjorde ingenting igårkväll men jag orkade ändå inte uppdatera bloggen. Vissa dagar känner man bara inte för det.  På dagen var det fullt ös, T o A va iväg på simskola. Maten stod på bordet när de kom hem. Åt, slängde in oss i två olika bilar. Barnen och jag i en och Anton i en annan. Han åkte iväg på samling inför match, vi åkte hem till Amo. <3 älskar att komma hem till min fina familj och igår åkte vi till moster där kusin Ellen och mormor oxå va/kom! 
Vi fikade, skrattade och hade det så mysigt! Saknar att ha de nära <3 när jag kör in i Alstermo, ner för den långa backen känner jag mig alltid hemma. Hemma som i härliga minnen och bra uppväxt. Men en känsla om att jag aldrig kommer flytta tillbaka, vilket på nått vis känns sorgligt. Jag känner mig hemma men att jag inte längre passar in, jag känner inte folket där längre. Kanske inte så konstigt när jag bott någon annanstans i 8 av de 9 senaste åren!?..

Hur som helst stannade vi 1,5h sen var det vidare till alsterbro för tolgs kvalmatch, som de tyvärr förlorade med 1-2. Så det blir 6:an även nästa år. Med många derbyn ;-) 
Hemma igen vid 6 och vi var alla väldigt trötta. Ändå fick vi till en himla god lördagsmiddagen ;-) sen var det tvn som gällde resten av kvällen när barn somnat.

På förmiddagen laddade vi förresten upp med matchkläder här hemma. (Dock inte tolgs, utan Manchester Uniteds)

Idag kom Emilia och Emma hit på förmiddagen. 
Strax efter de åkt kom pappa som bott i skogen sista veckan (älgjakt) någon hade saknat morfar väldigt mkt! <3 vi hittade theos gamla gå-vagn som Ville nu älskar.... 
På eftermiddagen fick vi upp till Arne o Agneta en stund. 

Näe det är fasen inte lustigt att Theo är rastlös... Det är inte konstigt att han flera ggn om dagen frågar -"vart ska vi idag mamma" eller -"vilka kommer till oss nu?!" 
Vi måste lugna ner oss annars kommer den stackarn bli precis likadan som sin mamma och den rastlösheten är INTE bra för själen! 

Godnatt och tjingeling! 




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar