Såhär synd om mig själv som jag har tyckt de sista tre veckorna har jag nog aldrig tyckt innan.. Och jag börja bli så trött på det. :-/ Jag börjar känna mig som en blandning av en soffpotatis och en gråhårig gammal tant. Vi var fyra stycken som pratade om att åka till Kalmar, inte denna men nästa helg och jag hade verkligen börjat hoppas på att vi skulle komma iväg. Men nu blev det inte så och det gjorde mig rätt ledsen. Skulle verkligen behöva få komma iväg med några vänner.. Så himla synd!
Och så den här evighetsförkyldningen... Ja vad ska man säga
Nä ingenting...äsch!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar