Mitt i prick

PNär jag va uppe och gav T välling inatt kände jag mig lite frusen och konstig, nästan som tränings/växtvärk. Tänkte att det kanske kunde bero på min och Sandras promenad runt tärnebo som är ganska lång. Men så vaknade jag lite varm och skakig. Tog en ibumetin och åt frukost. Åkte in till stan och mådde mycket bättre. Tills jag satte mig i bilen och skulle köra hem. Då började huvudverken komma krypandes, kände mig trött och åter igen ont i kroppen. Och nu, det är helt otroligt vad mycket värre de blev på bara någon timme :-( så alltså är jag sjuk IGEN.. Fy fan vad less jag är på detta.. Känns som man är frisk i några veckor och plötsligt slår det till...PANG! 

Men har jag tur sitter det i två dagar, som det gjorde sist när jag mådde precis såhär..

Nåja, från det ena till det andra ;-) För precis exakt ett år sedan kom jag äntligen hem från sjukhuset efter att ha legat där i 16 dagar. Det kändes som att gå omkring på moln så glad var jag att få komma hem. Och påvägen stannade vi och hämtade vagnen som vi fått ringa efter så de tog hem den tidigare. :-)) vi handlade sängkläder till vagnen och små skötfiltar.. Tänk att det gått er år? Och inte visste vi när "bebisen" skulle komma ut till oss. Om en dag eller om 7 veckor? Jag var ganska säker på att jag troligen skulle få gå över tiden efter detta spektakel i drygt två veckor. Medan Anton ringde hem varannan minut och frågade om jag kände något :-)) <3 allt känns så avlägset men samtidigt som det var igår!! 

Känner mig så lyckligt lottad över att allt gick så bra och att personalen på BB både i Kalmar och Växjö gjorde sitt yttersta för att hålla kvar mig i säng till v 34+0 

Här står vagnen redo och nybäddad samma kväll som jag kom hem ;-) längtade så efter att få köra omkring med den och titta ner på vår lill* figur.. Haha! 

Nehe nu ska jag vila!