Tre år

Egentligen är det så knäppt.. Man bestämmer sig för att skaffa barn! Och en dag får man ett plus på en sticka. Plötsligt går veckorna sjukt sakta och man lever i en bubbla. Tror att magen ska börja växa direkt och väntar på en spark.. Men ändå är det så svårt att förstå att man sen kommer ha en liten. När man äntligen kommit till vecka 15 får man

För första ggn ett livstecken på riktigt, hjärtslag. Världens mest underbara känsla. Man räknar inte bara veckor utan dagar och nästan timmar.. Hur kan tiden stå så otroligt still och hur orkar man leva i sån längtan?! :-) 

Efter att ha kämpat med för tidiga värkar och nästan en födsel i vecka 31+ Och sedan sängliggandes på bb i över två veckor kommer den finaste kille på jorden i v.35+0.. Ren och skär lycka trotts en kämpig vecka på neonatalavdelningen. 

Nu även världens yrväder på snart 2,5 år.. Hur kan det kännas som igår vi plussade med denna knasboll? All den spänning vi kände då och alla känslor.. 

Idag är det tre år sedan. Den 28 oktober. 

Och hur kan graviditet nr två gå så mkt fortare. ;-) knappt 12 veckor kvar, sen har vi två fina barn. Min ända önskan är att jag få gå hela tiden och jag kan till och med tänka mig någon veckas övertid. BARA jag slipper den oron igen. ❤️ 

Kan man stanna av tiden lite? Denna gången har vi inte så brottom. Vill passa på att njuta innan vi få fler starka viljor i familjen ;-) men det kommer bli underbart när väl tiden är inne. 🌟